|
 |
 |
|
Min trogna jaktkamrat |
|
Tommy Wingren, som skrivit den här artikeln, jagar med sina egna Vorstehrhundar. Han har tävlat på nationell och internationell nivå och har startat i Landslaget för Kontinentala stående hundar fem gånger på EM samt en gång på VM med en 5:e plats i Kroatien samt en 7:e plats i Frankrike samt en 4:e plats i Tjeckiska Öppna Mästerskapen. Min hund Ramses har nu hunnit bli knappt två gammal. Jag har målmedvetet haft kontaktövningar med honom och lagt in regelbundna dressyrpass efter vad hans mentala förmåga medgivit. Jag såg tidigt att det fanns väldigt mycket jakt i Ramses och därför har jag så konsekvent det varit möjligt, hållit honom ifrån hårvilt och påtalat mitt missnöje att driva hårvilt då detta skett. Samtidigt har jag belönat honom i utvecklingen av det nedärvda och medfödda ståndanlaget, d v s att fatta stånd för vilt som trycker. Detta kan ibland vara hare och dessa ska han stå för, men inte förfölja. Parallellt med fältdressyren har vi jobbat med inkallning och stoppsignaler, dels på visselpipa, dels på handtecken. |
|
 |
|
Flockledaren styr flocken För att få ut mesta möjliga av motivationen hos hundarna, inte bara Ramses, jobbar jag av och till beroende på kommande arbetsuppgifter, ex VM, EM, jaktprov på hemmaplan, med ett rullande schema där givna moment ligger fast. Det är vilodagar då hundarna inte gör något mer än går en promenad i koppel samt får mat, spårarbete, apportarbete, fältträning då säsongen tillåter och mycket samvaro under avkopplade former. Det är viktigt att lära hundarna att det inte behöver hända något bara för att man åker bil en stund, eller för att husse sätter på sig ytterkläderna eller öppnar ytterdörren. Att få hundarna att känna att flockledaren faktiskt styr flocken på riktigt och gör det på ett lugnt, auktoritärt, stabilt sätt i vardagen oavsett om du har en eller flera hundar i din flock är kanske viktigare än all träning. |
|
| |
Jakthundar måste regelbundet tränas i spårning, apportarbete, fältträning med mera. |
|
|
Stark upplevelse när träningen fungerar Fram emot mitten av september blir rapphönsen lovliga för jakt under en ganska kort period. Som fågeljaktintresserad med hundar tränade för uppgiften finns det inte mycket som kan mäta sig med känslan av att skörda frukten av allt slit och hårt arbete då hunden uppvisar sina bästa sidor och söker av gyllengula stubbåkrar i full gallopp, i god stil och med ett bra fågelarbete som förhoppningsvis resulterar i en och annan fälld rapphöna. (Lika frustrerande är det när det man tränat kanske inte fallit på plats och inget fungerar, sånt händer också ibland!) Den som söker, ska finna När Ramses var drygt ett år, fällde jag några rapphöns på stubb redan i slutet av september -07. Han skötte sig fint och uppvisade bra stadga i fällning, vilket vi lagt ner mycket av tid på under träning med hjälp av bl a tamduvor. Rapphöns är tacksamma att jaga, eftersom hunden för det mesta hittar dem ute på öppna stubbar och gräsmarker då detta är deras naturliga biotop att leva i. Det leder för det mesta per automatik till att hunden lär sig att den som söker finner! |
|
| |
Det är en skön känsla när allt stämmer och man upptäcker att träningen ger resultat. |
|
|
Passivitetsträning under praktiska former Hela förra hösten fick Ramses följa med på allehanda jakter, allt för att få honom att förstå att det kan hända massor runt omkring vilket i sin tur inte innebär att han måste vara delaktig. Det kallas passivitetsträning under praktiska former och det kan man successivt börja träna redan tidigt i valpens liv. I början var han på helspänn hela tiden, men allt eftersom jag korrigerade honom lugnt och sansat, fann han sig till ro att "bara vara med". Detta är extra viktigt med hundar som har lätt för att gå upp i varv av olika anledningar. Första fasanjakten När jag kände att jag hade kontroll på Ramses och att fågelhanteringen fungerade, tog jag ut honom i marken med avsikt att försöka fälla en fasan för honom. Ganska snart efter att jag gett honom lov att söka ut, fattade han stånd i en kantzon, och förväntningarna på vad han kunde tänkas stå för virvlade runt i huvudet. Dock kunde han inte hålla sig utan reste själv en väldigt fin fasantupp som jag inte fällde utan endast skottmarkerade. Varför han körde upp fågeln på eget initiativ lade jag inte så stor vikt vid då jag inte vet om fasanen försökte springa undan och han ville trycka dit den eller vad. Tvärtom gav jag honom beröm då han visade stor respekt vid uppfloget och lugnet vid skott. Det är ju faktiskt en ung hund på sin första fasanjakt. |
|
| |
Ramses fick följa med på många olika jakter för att träna olika situationer. |
|
|
Bevara positiva minnesbilder Därefter gick vi tomt en längre stund, men Ramses jobbade på fint, sprang på en del harar som han nyfiket kikade efter men inte förföljde någon längre bit utan visade väl att han förstått vad vi jagade. Så till slut, i kanten av en bevattningsdamm, nöp han till igen och jag var snabbt framme med kameran och förevigade vad jag längtat efter. Efter resningskommando och en kraftfull avance flyger en fasanhöna upp och jag bestämmer mig att fälla den på andra sidan dammen. Jag låter skottet gå, men fasanen landar i bakkanten, i vattnet. Ramses förhåller sig lugn och tittar på mig och jag ger honom tillåtelse att apportera. Utan tvekan kastar han sig i och bärgar viltet och kommer stolt upp och sätter sig för avlämning. En sådan situation med sin unghund kan varje jägare med stående hund leva länge på. Därefter kopplade jag upp honom för att få honom att bevara den positiva minnesbilden av händelsen på bästa möjliga sätt. Detsamma gäller för träning, att man ska försöka sluta när det går som bäst och inte tvärtom. Resultat och framtida evenemang I april startade vi på Tjeckiska öppna mästerskapen där Ramses blev 4:a och på EM där placering uteblev, inte så mycket p g a honom som omständigheter som väder och vind. Inför denna hösts utmaningar har jag tränat Ramses i vattenapportering samt släpspår som kan liknas vid en förlängd apport. Där gör han stora framsteg, men han kan ännu inte anses färdigtränad. När denna artikel publiceras är vi i full gång med träning på fälthöns för stundande uttagning till VM för kontinentala stående hundar som går i Kroatien i slutet av oktober och vi hoppas mycket på att ta en plats i Landslaget igen. Lycka till med träning och jakt! Tommy Wingren |
|
| |
Ramses bärgar bytet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Besöksadress: Cypressvägen 11 • Malmö • Postadress: Box 9090 • 200 39 Malmö • Telefon: 040-55 22 00 • Akut: 040-55 22 55 • Fax: 040-55 22 90 • E-post: info@djursjukhus.info |
|
|
|
