Djursjukhuset Malmö
Djursjukhuset Malmö
Ring 040 - 552200
Jour 040 - 552255
Öppettider & Kontaktuppgifter

Om burfåglar
Här hittar du information om hur man utfodrar burfåglar och även svaren på några vanliga frågor. Behöver du mer information, så är du välkommen att boka tid hos oss eller ringa vår växel på telefon 040-55 22 00. Den har öppet måndag till fredag mellan klockan 8 och 17.
 
 

Vad kan jag få hjälp med på Djursjukhuset?
Precis som med hundar och katter kan allt ifrån friskvård till sjukdomsutredningar göras. Sköterskorna hjälper gärna till med näbb-, klo- och vingklippning. Om näbb eller klor plötsligt börjat växa mycket snabbare bör fågeln genomgå en hälsoundersökning, eftersom det kan ligga sjukdom bakom detta. Därför bokas ofta fågeln till veterinär vid första besöket för att sedan kunna fortsätta att komma regelbundet till sköterska för fortsatt klippning.
 
Vi utför könstestning och screening för olika virussjukdomar. Det är möjligt att ID-märka de större fåglarna med ett chip som opereras in i bröstmuskulaturen. Det går att boka tid för rådgivning gällande allt från foder till beteendeproblem.
 
På de större sällskapsfåglarna går det att ta ett stort blodprov som en del av en mer fullständig hälsoundersökning. Hos de mindre fåglarna kan man inte ta ut tillräckligt med blod för detta. Behöver man blodprov på dessa småttingar måste man välja ut några få blodparametrar så att blodet räcker för analyserna. Vid blodprovstagning snabbsövs alla fåglar för att minska stressen under hanteringen. När fågeln är sövd passar man även på att inspektera svalg och andra delar som kan vara svåra att undersöka på ett bra sätt när fågeln är vaken.
 
Många gånger görs en röntgenundersökning som ett komplement till en klinisk undersökning, både vid hälsoundersökning och då fågeln är sjuk. Röntgenundersökning kan göras även på de minsta fåglarna och kan oftast utföras utan att fågeln behöver sövas.
 
För de sjuka fåglarna finns möjlighet till kirurgisk och medicinsk behandling av olika slag. Vid behov kan fågeln skrivas in för sondmatning och medicinering på vårdavdelningen.
Upp

Vad bör min fågel äta?
Vi rekommenderar tillagade foder i form av pellets eller malda pellets. Det finns kompletta helfoder för alla burfåglar, stora som små! Man får gärna komplettera kosten med små mängder frukt och grönsaker för pigment och antioxidanter. Det finns flera märken av pelleterade foder av varierande kvalitet på marknaden idag. I shopen finns bl.a. Harrisons´s foder som är ett erkänt bra, ekologiskt produktsortiment utan bekämpningsmedelsrester eller konstgjorda tillsatser. När din fågel gått över till ett pelleterat foder av hög kvalitet skall du inte ge extra tillsatser av vitaminer eller mineraler.
 
Boka en tid till fågelveterinären innan du byter foder för att kontrollera att din fågel är i tillräckligt god kondition för att genomgå foderkonverteringen och för att få detaljerade råd och anvisningar som passar för just din fågel. 
 
Harrison´s Bird Food produktsortiment 
High Potency: Ge detta foder under minst 6 månader efter övergång från frödiet eller annan diet. De flesta fåglar kan därefter gå över till Adult lifetime.
Adult Lifetime: Underhållsfodret att gå över till efter 6 månader på High Potency för de flesta friska fåglar som inte befinner sig i häckning eller ruggning.
Storlekar på fodret: Ovanstående två foderberedningar finns i storlekarna coarse, fine, superfine och masch. Välj storlek efter vilken fågelart du har och vilken foderstorlek din fågel tidigare varit van vid.
Pepper Lifetime: Ett smakrikare alternativ till Adult lifetime. Finns enbart i storleken coarse. Krossa för att använda till mindre fåglar.
Power treats: Smakligt alternativ till High potency under en övergångsperiod i fall där foderkonverteringen är besvärlig. Som godis och komplement till fåglar som redan står på Harrison?s foder, men som är i behov av extra energi efter t.ex. sjukdom. Finns enbart i storleken coarse. Krossa för att använda till mindre fåglar.
Juvenile Hand-feeding: För handmatning av fågelungar och för stödmatning av sjuka fåglar.
Neonate formula: För handmatning från kläckning till 1-3v ålder (beroende på art).
Recovery formula: För stödmatning av sjuka och skadade fåglar.
Avian Enzyme: Kan i vissa fall ges som ett litet tillskott i ovanstående handmatningsprodukter för att underlätta upptaget av näringsämnena.
 
Kan även finkar och kanariefåglar äta pellets? 
Vi rekommenderar Harrison´s High Potency i storleken fine, superfine eller mash till finkar och kanariefåglar. Komplettera med AVIx Sunshine factor (finns i shopen) och ge gärna lite frukt och grönsaker! Efter ett halvår kan man gå över till Adult Lifetime under perioder då fåglarna inte häckar eller ruggar.
 
Fröer? 
En frödiet täcker inte fåglarnas grundläggande näringsbehov, ens när de har extra vitamintillsater. De vanligaste frösorterna som solrofröer, hirsfröer, havre m.fl. har för lågt innehåll av minst 32 olika essentiella näringsämnen (näringsämnen som kroppen inte själv kan tillverka utan som måste tillföras med fodret). Mycket fröer skördas innan de har mognat, men även om de skördades i moget tillstånd ger fröblandningarna inte den sammansättning som de vilda artfrändernas foder ger. Redan på 1920-talet såg forskare hälsoproblem hos papegojor som stod på frödieter. Fåglar som står på en frödiet verkar ofta "beroende" och kan ibland vara svåra att konvertera till en mer hälsosam diet.
 
Grönsaker och frukt? 
Många välmenande människor säger att grönsaker och frukt, antingen ensamt eller i kombination med fröblandningar, ger en komplett fodersammansättning. Sanningen är att frukt och grönsaker bidrar med lite eller ingenting alls när det gäller att täcka för de saknade 32 essentiella näringsämnena i en frödiet. Många av dagens frukter och grönsaker innehåller inte så mycket näringsämnen på grund av sättet de är odlade på och med vilken hastighet de förväntas växa och mogna.
 
Husmanskost? 
Dieter som regelbundet innehåller mat från middagsbordet har inte bara ett bristande näringsinnehåll utan kan rent av vara skadligt för din fågel. Fåglar skall inte erbjudas saker som t.ex. kött, kycklingben, potatischips, pizza eller pasta . Många av våra matvaror innehåller allt för mycket fett, salt, natriumglutamat, raffinerat socker och/eller raffinerat mjöl.
Upp

Vad skall jag tänka på inför veterinärbesöket?
Kom gärna med fågeln i sin ordinarie bur. Lägg papper på burbotten ett dygn före besöket så att veterinären kan titta på hur spillningen ser ut. Om buren är för stor skaffa en mindre transportbur och ta istället med spillningsprovet från det gångna dygnet i en separat plastpåse. Helst skall fågeln kunna studeras medan den fortfarande sitter i sin transportbur. Här bedömer man bl.a. om fågeln har svårt att andas och därför inte bör stressas genom att fångas in. Undvik därför att komma med fågeln i en papperskartong, eftersom veterinären då helt missar möjligheten att se hur fågeln beter sig före den fångas in!
 
Sjukdomsberättelsen är mycket viktig. Tänk igenom när sjukdomen började, vilka symptom fågeln har visat och i vilken ordning. Har ni fler fåglar? Visar dessa symptom på sjukdom? Har ni nyligen köpt in någon ny fågel eller haft fågeln bortlämnad där den varit i kontakt med andra fåglar? Andra viktiga uppgifter är vad fågeln äter, vilka rutinerna är med skötseln (t.ex bad, rengöring av bur, motion etc.).
Upp

Hur länge vågar jag vänta innan jag bokar tid med min sjuka fågel?
Tänk på att många flocklevande fågelarter är duktiga på att maskera att de är sjuka. De lägger ner mycket energi på att försöka se friska ut, eftersom de blir utstötta ur flocken om de avviker. När fågeln väl börjar se sjuk ut är den ofta redan mycket sjuk och det är bråttom.
Vänta inte med att boka tid till fågelveterinären för en undersökning!  
Upp

Kan man ID-märka fåglar?
Vi kan chipmärka fåglar som är större än en nymfkakadua. Ett chip opereras in i bröstmuskulaturen på fågeln under en kort narkos. Chipet kan sedan avläsas med en chipläsare på samma sätt som hos hund och katt. Det finns dock tyvärr inget centralt register för chipmärkta fåglar, dit man kan ringa för att hitta ägaren till en upphittad, märkt fågel. Chipmärkning på fågeln utförs i första hand för att kunna identifiera en individuell fågel och koppla denna till dokument etc som rör just den individen.
Upp

Hur görs en könstestning?
Idag finns en PCR-baserad metod, vilket innebär minsta möjliga obehag för fågeln. Det enda som behövs är en eller ett par fjädrar där lite av pulpan är kvar. Materialet skickas till ett laboratorium i Tyskland som med genteknik identifierar könskromosomerna. Det är viktigt att känna till exakt vilken art fågeln tillhör (ta gärna med en lapp med artens latinska namn om den inte hör till de allra vanligaste arterna). När analysen är klar får ni ett certifikat på fågelns kön. Om fågeln är ID-märkt kan man låta ID-numret framgå av certifikatet.
Upp

Bör man vingklippa sin papegoja?
Generellt sett är svaret nej. En fågel som får möjlighet att flyga kan utöva ett naturligt beteende som den mår bra av och den får även mer motion än en fågel som inte får/kan flyga. Det finns också en ökad risk för fjäderbitning om fågeln börjar intressera sig för de kvarvarande fjäderstumparna efter klippningen och börjar bita på dessa.
 
Om vingklippning är det enda sättet att möjliggöra för fågeln att få vara med i många sociala sammanhang istället för att tvingas sitta ensam i sin bur är det bättre att vingklippa än att låta bli. Ring till vår växel och boka tid till en sköterska. Överväg gärna alternativen noggrant innan ni vingklipper er fågel. Idag finns t.ex. speciella flygselar framtagna som vid korrekt användning möjliggör för större fåglar att följa med utomhus och få flyga utan att riskera flyga bort.
 
Vid vingklippning är det viktigt att klippa sparsamt, så att inte allt för många vingpennor klipps av och fågeln faller som en sten när den tappar balansen. Detta gäller speciellt arter med en kompakt kroppsform som grå Jako, kakaduor och Amazoner. Vid en lagom vingklippning skall fågeln när den flaxar inte kunna vinna höjd, utan skall långsamt tappa höjd för att kunna genomföra en kontrollerad landning. Eftersom vi klipper sparsamt kan det mycket väl hända, att du upptäcker att din fågel fortfarande kan flyga när ni kommer hem efter vingklippningen. Du är då givetvis välkommen åter för en kostnadsfri komplettering av vingklippningen tills önskvärt resultat uppnåtts.
Upp

Vad ingår i en hälsoundersökning?
En klinisk undersökning där veterinären känner igenom fågeln och lyssnar på hjärta och luftvägar utgör grunden till hälsoundersökningen. Många gånger kompletteras denna undersökning även med en röntgenundersökning för att kunna granska luftvägar och inre organ.
 
Hos de större fåglarna tas ofta även ett blodprov under en kort narkos. Hos mindre fåglar går det inte att ta ut tillräckligt mycket blod för att kunna köra ett fullständigt blodprov. Hos dessa måste man välja ut enstaka värden som är av extra intresse.
 
Vid frågeställning kring smittsamma fågelsjukdomar kan även en screening för vissa virussjukdomar och papegojsjuka läggas till undersökningen.
Upp

Varför bör jag låta min fågel genomgå regelbundna hälsoundersökningar?
Eftersom fåglar är så duktiga på att maskera sjukdom ökar man genom hälsoundersökningarna chanserna att upptäcka ett hälsoproblem i ett tidigare skede, innan problemet har hunnit utvecklas för långt. Problem i t.ex. utfodring eller skötsel kan enklare rättas till om rutinerna inte hunnit bli allt för invanda. Vi rekommenderar ett årligt besök om fågeln inte har några problem som föranleder tätare besök.
Upp

Näbben har vuxit för långt, vad skall jag göra?
Om näbben plötsligt börjat växa snabbt kan detta vara ett tecken på annan, underliggande sjukdom. Vi rekommenderar därför alltid att ni först bokar ett besök till vår fågelveterinär för en undersökning. Andra orsaker till att näbben växer sig för lång är t.ex. att fågeln har ett bettfel som gör att näbben inte slits på ett normalt sätt eller att fågelns foder är näringsmässigt obalanserat.
 
Beroende på orsaken till att näbben börjat växa snabbt kan näbben behöva kortas olika ofta. Vi använder oss av en slipningsmetod, eftersom det finns risk för sprickor i näbben om man klipper, speciellt om näbbens kvalitet är nedsatt och lite skörare än normalt. Ring till vår växel och boka tid.
Upp

Min undulat har fått torra beläggningar på näbben, vad kan det vara?
Torra beläggningar på näbb som ibland sprider sig ut i mungipor, runt ögon och på fötter kan vara näbb- och fotkvalster (Knemidokoptes). Fågeln brukar oftast ha en hel del klåda. Om man tittar riktigt nära på beläggningarna kan man ofta se små hål efter gångar som kvalsterdjuren gör. Sjukdomen smittar mellan individer genom direktkontakt. Om du har flera fåglar som varit i kontakt med varandra skall samtliga behandlas, även om inte alla har synliga förändringar. Boka en tid till veterinären för att fastställa diagnosen och påbörja behandlingen. Ytterligare två behandlingar görs sedan med 7-10 dagars mellanrum. Dessa kan bokas till sköterska.
Upp

Vad gör jag om min fågel har diarré?
Fåglar kan få diarré, men det är ganska ovanligt. Fåglarnas spillning består av både urin och avföring. Urindelen består av en krämig, vit del och av en tunnflytande del. Avföringen är oftast grön eller brun och brukar bilda en formad korv mitt i spillningen. Om din fågel har vattnig spillning som nästan inte innehåller någon avföring alls är det mer troligt att din fågel har en ökad urinmängd än normalt eller att den slutat att äta. Vid diarré kommer avföringen att vara helt utblandad i den flytande delen och inte bilda några formade korvar. Ibland syns även osmälta fröer i spillningen.
 
För att ta reda på orsaken till problemet bör en fågelveterinär snarast möjligt få undersöka din fågel och ta nödvändiga prover. Lägg om möjligt ett papper på burbotten ett dygn före veterinärbesöket, så finns det mer spillning att titta på.
Upp

Min fågel nyser ofta, vad kan det vara?
Symtomen tyder på ett luftvägsproblem. Fåglar har för djurvärlden helt unika luftvägar som förutom lungor och luftstrupe även innefattar stora luftfyllda säckar som fyller ut stora delar av kroppshålan och även sträcker sig in i olika skelettdelar! Luftsäckarna har utvecklats för att skapa ett maximalt gasutbyte till en minimal vikt. Allt för att fåglarna bättre skall kunna flyga. Luftsäckarnas speciella utseende gör samtidigt fåglarnas luftvägar extra känsliga. Det finns många olika orsaker till luftvägsproblem, t.ex. att luften där fågeln sitter är förorenad med cigarettrök eller matos, att fågeln har fått nedsatt lokalt immunförsvar på grund av bristtillstånd vid felaktig utfodring, och som en följd av detta fått en infektion eller att fågeln smittats med en smittsam sjukdom.
 
För att reda ut problemet och hitta en lämplig behandling krävs ett veterinärbesök. Ofta behöver man vid dessa fall även göra en röntgenundersökning.
Upp

Hur får jag min fågel att sluta lägga ägg?
Fåglarnas könskörtlar aktiveras normalt bara inför häckning. Mellan häckningsperioderna är äggstock respektive testiklar avstängda. Ibland kan honor börja lägga ägg utan att det finns någon synbar orsak till att äggstocken aktiveras. Faktorer som kan stimulera aktiveringen av äggstocken (fåglar har bara en) är bl.a. ökad dagslängd, allt för näringsrikt foder, en plats som uppfattas som ett bo, mycket kel och kroppskontakt med ägaren, uppvaktning från burkamraten.
 
Så länge honan är pigg, i god kondition och bara lägger det för arten normala antalet ägg, är det ingenting onormalt med detta. En Undulat lägger t.ex. normalt 4-6st ägg, nymfkakadua 4-7st, grå Jako 2-3st och Kakariki upp till 9st ägg. Men om honan fortsätter att lägga ägg på ägg är det på sikt en fara för hennes hälsa, eftersom det går åt enorma mängder energi och näringsämnet till att producera varje ägg. Hennes kondition kommer gradvis att minska och risken för komplikationer t.ex. i form av äggnöd eller äggledarframfall ökar.
 
Om man har satt in ett bo eller en holk i buren skall denna tas bort, eftersom detta är en stark retning för att häcka. Man kan försöka minska antalet ljusa timmar genom att dag för dag lägga för ett mörkt tyg över buren en kvart tidigare än dagen innan, tills man kommit ner till en "dagsländ" på 8-10 timmar. Genom att minska energiinnehållet i fodret kan man ibland få äggläggningen att upphöra. Om t.ex. äggfoder ges görs ett uppehåll i givorna. Står fågeln på högenergipellets i form av t.ex. Harrison?s High Potency görs en övergång till Adult Lifetime. Genom att flytta runt buren till nya platser och möblera om inuti buren kan en uppfattad boplats störas.
 
Om äggläggningen fortsätter och ingenting annat hjälper måste man ibland tillgripa hormonbehandling. Fågeln kommer då att få upprepade hormoninjektioner med ett varierande intervall, beroende på vilket preparat som väljs. Boka tid till fågelveterinären för en första undersökning. De efterföljande injektionerna brukar kunna bokas till sköterskorna.
Upp

Skall jag köpa en kompis till min fågel?
En tam fågel som präglats starkt på människor och som har sällskap större delen av dagen kan ha ett bra liv utan en artfrände. Om fågeln däremot sitter ensam många timmar per dag och/eller inte är tam bör man allvarligt överväga att skaffa den sällskap.
 
Var försiktig när du köper din nya fågel! Titta inte bara på den fågel du valt ut, utan inspektera alla fåglar i samma bur och i burarna intill. Om någon verkar sjuk bör du avstå från ditt köp, eftersom risken är stor att den fågel du valt ut blivit smittad men ännu inte visar symptom.
 
När du kommer hem med din nya, förmodat friska fågel, bör du ha den i ett annat rum än din gamla fågel under minst två, gärna fyra veckor. Under dessa veckor skall du dagligen noga studera nykomlingen och leta efter sjukdomssymptom. Om fågeln efter denna så kallade karantänsperiod fortfarande verkar helt frisk kan du placera den nya fågelns bur i samma rum som den gamla och gradvis göra fåglarna bekanta med varandra.
Upp
• Besöksadress: Cypressvägen 11 • Malmö • Postadress: Box 9090 • 200 39 Malmö • Telefon: 040-55 22 00 • Akut: 040-55 22 55 • Fax: 040-55 22 90 • E-post: info@djursjukhus.info